Jag känner mig lugn. Det känns konstigt att skiva faktiskt då jag alltid under mina ruvarperioder har varit mer eller mindre hispig...
Kanske har jag vissa känningar. Kanske inte. Kanske tyder de på att någon/några fastna. Kanske är det kroppen som lurar.
Var idag en kort stund hos Dutt för att samla kraft. Han vet säkert redan hur det kommer gå...
Varje kväll när vi släckt lampan lägger jag handen på magen och upprepar tyst för mig själv "Ni måste stanna" ett antal gånger. Jag känner att jag blir lugn av det.
lördag 31 mars 2012
När jag får uppleva det igen?
Idag är det ett år sedan vi var på ett lyckat ultraljud senast. Efter det har vi varit på fem ultraljud som bara resultatet i sorg, ångest och mera sorg.
Då för ett år sedan var det dags för Kub-ultraljudet för Dutt som då var i vecka 12+6. Lyckan när vi gick därifrån med ultraljudsbilden var total. Nu kunde ju inget gå fel.
Att vi ungefär en och en halv månad senare skulle ha den där ultraljudsbilden inramad och varje kväll säga gonatt till den kunde vi inte ens drömma om.
Kommer jag någonsin få gå på ett ultraljud igen?
Kommer jag någonsin få gå ifrån ett ultraljud lycklig igen?
Då för ett år sedan var det dags för Kub-ultraljudet för Dutt som då var i vecka 12+6. Lyckan när vi gick därifrån med ultraljudsbilden var total. Nu kunde ju inget gå fel.
Att vi ungefär en och en halv månad senare skulle ha den där ultraljudsbilden inramad och varje kväll säga gonatt till den kunde vi inte ens drömma om.
Kommer jag någonsin få gå på ett ultraljud igen?
Kommer jag någonsin få gå ifrån ett ultraljud lycklig igen?
fredag 30 mars 2012
Ruvardag 5 - det går inte vara hemlig
I onsdags förra veckan skickade jag ut en mejl till alla på mitt jobb om att jag skulle vara ledig ett antal dagar och återkomma i mitten av den här veckan. Jag skrev ingenting om att det var en ivf-resa vi skulle göra.
Idag när jag kom till en av avdelningarna frågade en av undersköterskorna om vi nu gjort en ny behandling. Hon hade gissat det med en gång när hon läst mejlet... Det går visst inte att vara hemlig längre och det gör i och för sig ingenting. På mitt jobb vet i stort sätt alla vad vi varit med om den senaste tiden.
Det är skönt att vi har många som tänker på oss och håller tummar!!
Idag är det dag 5 av 14 och jag fortsätter att försöka att tänka så lite som möjligt på allt som ruvning innebär. Dock kan jag inte säga att jag inte tänker efter ifall jag känner något eller inte... Idag tycker jag att jag känt mig tung långt nere på höger sida vid ljumsken. det känns på något skulle vara iväg när jag böjer mig framåt, som om jag skulle ha en tennisboll i byxficka.
Jag vill dock inte överanalysera något, utan det är "bara" vänta och se...
I morgon kommer jag inte ha tid att tänka så mycet då vi kommer ha fullt upp då lite släktingar kommer för att fira mannens födelsedag. Det blir grillat och ugnsbakad potatishalvor. Mums!!
Trevlig helg till er alla!!
Idag när jag kom till en av avdelningarna frågade en av undersköterskorna om vi nu gjort en ny behandling. Hon hade gissat det med en gång när hon läst mejlet... Det går visst inte att vara hemlig längre och det gör i och för sig ingenting. På mitt jobb vet i stort sätt alla vad vi varit med om den senaste tiden.
Det är skönt att vi har många som tänker på oss och håller tummar!!
Idag är det dag 5 av 14 och jag fortsätter att försöka att tänka så lite som möjligt på allt som ruvning innebär. Dock kan jag inte säga att jag inte tänker efter ifall jag känner något eller inte... Idag tycker jag att jag känt mig tung långt nere på höger sida vid ljumsken. det känns på något skulle vara iväg när jag böjer mig framåt, som om jag skulle ha en tennisboll i byxficka.
Jag vill dock inte överanalysera något, utan det är "bara" vänta och se...
I morgon kommer jag inte ha tid att tänka så mycet då vi kommer ha fullt upp då lite släktingar kommer för att fira mannens födelsedag. Det blir grillat och ugnsbakad potatishalvor. Mums!!
Trevlig helg till er alla!!
Firar 1 år
Idag är det 1 år sedan vi glada och lyckliga packade flyttbilen full och åkte till vår nya hus.
Jag var överlycklig att jag var gravid och hade kommit över de där farliga 12 veckorna. Nu skulle ju resten bara vara som att glida på en räkmacka. Eller? Inget kunde väl hända med graviditeten efter vecka 12???
Undrar hur vi ska fira 1årsdagens som husägare?
Jag var överlycklig att jag var gravid och hade kommit över de där farliga 12 veckorna. Nu skulle ju resten bara vara som att glida på en räkmacka. Eller? Inget kunde väl hända med graviditeten efter vecka 12???
Undrar hur vi ska fira 1årsdagens som husägare?
Alltid lika skönt
Det är alltid lika skönt med fredagar oavsett hur många dagar man jobbat i veckan.
torsdag 29 mars 2012
Ruvardag 4 - Lugnt
När jag skulle skriva rubriken var jag tvungen att räkna efter vilken ruvardag jag är på. Det borde ju tyda på att jag känner mig ganska lugn. Just nu...
Jag försöker att inte känna efter så mycket. Vis av erfarenheten från förra ruvningen då jag hade ALLA symtom man kan ha redan från dag 3 och var helt säker på att jag då var gravid. Jag tänker inte luras av kroppen igen på det sättet.
Visst känner jag lite saker nu också, men jag tänker varken uttala dom eller skriva ner dom för då blev de verklighet och sanning med en gång. Har jag dom bara i tanken litegrann ibland så känns det inte lika påtagligt och konkret.
Jag vill så gärna slippa gå igenom ett nytt minus, ett nytt svart hål att ramla ner i och mest av allt vill jag slippa nya sprutor, nya ultraljud och nytt äggplock. Jag vill inte!!
Jag försöker att inte känna efter så mycket. Vis av erfarenheten från förra ruvningen då jag hade ALLA symtom man kan ha redan från dag 3 och var helt säker på att jag då var gravid. Jag tänker inte luras av kroppen igen på det sättet.
Visst känner jag lite saker nu också, men jag tänker varken uttala dom eller skriva ner dom för då blev de verklighet och sanning med en gång. Har jag dom bara i tanken litegrann ibland så känns det inte lika påtagligt och konkret.
Jag vill så gärna slippa gå igenom ett nytt minus, ett nytt svart hål att ramla ner i och mest av allt vill jag slippa nya sprutor, nya ultraljud och nytt äggplock. Jag vill inte!!
onsdag 28 mars 2012
Ruvardag 3 - Födelsedagsvåfflor
Nu har vi ätit födelsedagsvåfflor. Det blev ju inga i söndags då det var våffeldagen...
Jag har idag försökt att inte tänka så mycket på Piff och Puff och hela ruvargrejen. Det har faktiskt gått ganska bra!! Hela dagen har jag tyckt att det runnit där nere, men naturligtvis har det inte varit något när jag varit på toaletten. Bara lite Crinoneklet.
Än så länge ska man ju inte kunna känna något speciellt, men har Piff och/eller Puff bestämt sig för att vara kvar så har de antagligen fäst nu, men än är det många dagar tills jag får veta...
Tänk om vi någon gång efter årskiftet skulle kunna åka till Göteborg och kliva in på kliniken för att visa upp ett eller två mirakel för Dr T. Så häftigt det skulle vara.
Jag har idag försökt att inte tänka så mycket på Piff och Puff och hela ruvargrejen. Det har faktiskt gått ganska bra!! Hela dagen har jag tyckt att det runnit där nere, men naturligtvis har det inte varit något när jag varit på toaletten. Bara lite Crinoneklet.
Än så länge ska man ju inte kunna känna något speciellt, men har Piff och/eller Puff bestämt sig för att vara kvar så har de antagligen fäst nu, men än är det många dagar tills jag får veta...
Tänk om vi någon gång efter årskiftet skulle kunna åka till Göteborg och kliva in på kliniken för att visa upp ett eller två mirakel för Dr T. Så häftigt det skulle vara.
35 år
Stort grattis till mannen M som fyller 35 år idag.
Jag hoppas att jag nästa helg kan ge honom en försenad present...
tisdag 27 mars 2012
Ruvardag 2 - lugn dag
Idag har jag haft en riktigt lugn dag. Jag var iväg och handlade lite då kylen gapade tom.
Jag har inte tänkt så mycket på att jag ruvar idag. Det ända har varit att jag hela tiden tycker att det rinner därnere. Jag är rädd för att få blödning från stickhålen som jag fått två gånger tidigare och tror hela tiden att det är blod som kommer. Crinone bedrar ju till rinnkänslan då delar av det kommer ut igen.
I morgon kommer jag börja med Trombyl igen, efter att ha haft uppehåll med den under spruttiden. Så från och med i morgon ser min medicinlista ut såhär:
*Crinone 1 gång per dag
*Innohep 1 gång per dag
*Prednisolon 10 mg per dag
*Trombyl 75 mg per dag
*Folsyra 5 mg per dag
Många tabletter och sprutor blir det!
Jag har inte tänkt så mycket på att jag ruvar idag. Det ända har varit att jag hela tiden tycker att det rinner därnere. Jag är rädd för att få blödning från stickhålen som jag fått två gånger tidigare och tror hela tiden att det är blod som kommer. Crinone bedrar ju till rinnkänslan då delar av det kommer ut igen.
I morgon kommer jag börja med Trombyl igen, efter att ha haft uppehåll med den under spruttiden. Så från och med i morgon ser min medicinlista ut såhär:
*Crinone 1 gång per dag
*Innohep 1 gång per dag
*Prednisolon 10 mg per dag
*Trombyl 75 mg per dag
*Folsyra 5 mg per dag
Många tabletter och sprutor blir det!
En försmak
I morgon släpps Kents nya singel 999, men redan idag kan man se och lyssna på den. En försmak av sommarens konsert som jag hoppas att både Piff och Puff får följa med på!
Löningsdag
Idag kommer lönen för många, men på min lönespecifikation står det "Att utbetala 00.00 kronor". Det tar jag så gärna eftersom jag är så tacksam för att mitt företag betalar halva vår ivf-kostnad med bruttolöneavdrag.
Ett extra tillskott var dock den summa jag kommer få tillbaka på skatten i sommar. Tidigare år har jag till och med fått betala in några tusenlappar, men i år får jag tillbaka 7000 kronor!! Jippi! Välbehövligt. Kanske kan lägga dom pengarna på en tvillingvagn... Eller en "vanlig" vagn går också bra...
Ett extra tillskott var dock den summa jag kommer få tillbaka på skatten i sommar. Tidigare år har jag till och med fått betala in några tusenlappar, men i år får jag tillbaka 7000 kronor!! Jippi! Välbehövligt. Kanske kan lägga dom pengarna på en tvillingvagn... Eller en "vanlig" vagn går också bra...
måndag 26 mars 2012
Ruvardag 1 - att vara vanlig
Har under dagen idag funderat på om jag överhuvudtaget ska skriva några ruvarinlägg dag för dag. Nu blir det nog så i alla fall...
Under förra ruvningen i januari så hade jag nog alla symtom man kan ha från dag 3 och framåt. Snacka om att kroppen kan luras och vad lurad jag kände mig när blodet väl kom. Jag vet stensäkert på att allt det jag då kände betydde att ett eller två embryon då fäst. Därför ska jag den här gången försöka att vara vanlig. Inte tänka på att jag ruvar, inte känna efter så himla mycket. Jag säger bara lycka till... Vem försöker jag lura? Jag kommer säkert att överanalysera allt jag känner och kanske inte känner. Jag kommer säkerligen att googla på diverse symtom. Jag kommer säkert gå tillbaka i min blogg för att kolla vad jag skrivit vissa ruvardagar.
Målet är i alla fall att vara vanlig!! Jag försöker att bygga upp ett hopp om att detta faktiskt ska gå. Jag vågar inte tro att båda embryona kommer att fästa, men ett kan väl få fäst och utvecklas.
Det tycker jag inte är för mycket begärt...
Under förra ruvningen i januari så hade jag nog alla symtom man kan ha från dag 3 och framåt. Snacka om att kroppen kan luras och vad lurad jag kände mig när blodet väl kom. Jag vet stensäkert på att allt det jag då kände betydde att ett eller två embryon då fäst. Därför ska jag den här gången försöka att vara vanlig. Inte tänka på att jag ruvar, inte känna efter så himla mycket. Jag säger bara lycka till... Vem försöker jag lura? Jag kommer säkert att överanalysera allt jag känner och kanske inte känner. Jag kommer säkerligen att googla på diverse symtom. Jag kommer säkert gå tillbaka i min blogg för att kolla vad jag skrivit vissa ruvardagar.
Målet är i alla fall att vara vanlig!! Jag försöker att bygga upp ett hopp om att detta faktiskt ska gå. Jag vågar inte tro att båda embryona kommer att fästa, men ett kan väl få fäst och utvecklas.
Det tycker jag inte är för mycket begärt...
Vårens första blommor
Nu har Dutt fått vårens första blommor och första besöket av Piff och Puff. Förhoppningsvis kommer Dutt få många besök av dom framöver...
Hemma bäst?
Visst är det skönt och lite lyxigt att bo på hotell, men min egen säng är trots allt bäst. Hotellet vi bodde på var bra på alla sätt förutom sängen. Den var smal och obekväm så nattsömnen de här nätterna har inte varit den bästa, men i natt har jag sovit som en stock!!
Tänk att vår två fjuttiga ägg kunde bli två helt perfekta embryon. Jag har ju alltid velat ha ut många ägg. Jag har varit avundssjuk på dom som får ut 15 ägg, men tydligen behövs inte det alla gånger. Det viktigaste är ju faktiskt att de ägg man har blir befruktade av bra kvalitet! Vilket våra två guldägg blev!!
När vi åkte till kliniken igår var jag inställd på att ett av våra ägg överlevt, men när Dr T säger att båda blivit befruktade och är av perfekt kvalitet vågar jag inte riktigt tro på honom. Jag som hela lördagen varit orolig för att de skulle ringa och säga att allt gått åt skogen.
När sedan embryologen visar våra små embryon, som min syster döpt till Piff och Puff, uppkommer som vanligt den där magiska känslan. Två små små liv som är mina och som förhoppningsvis ska få överleva. Embryologen pratar sig varm över hur fina de är med perfekt formade celler med släta kanter och med tydliga cellkärnor i varje cell. Just det där med cellkärnorna verkade vara lite speciellt. Det är tydligen inte alltid som man kan se dom så tydligt.
Efter återföringen pratar vi en liten stund med läkaren och han önskar oss lycka till.
Senare på eftermiddagen, innan hemresan, hade vi bokat in en blinddate. Det blev hur trevligt som helst!! Vi åkte hem till en trogen bloggläsare och hennes man, Janet och Martin. Jag tror aldrig att jag pratat så mycket om ivf, ofrivillig barnlöshet med någon annan förut, men det blir speciellt att prata med några som är i samma sits.
Tack så hjärtligt Janet och Martin!! Det var jättetrevligt att träffas!
Idag har jag tagit ledigt från jobbet så idag blir en lugn dag. Kanske blir det lite trädgårdsarbete och naturligtvis måste jag gå till Dutt också och berätta hur Göteborgsresan gått.
Återigen tack för alla era fina kommenterar. Ni är guld!!
Tänk att vår två fjuttiga ägg kunde bli två helt perfekta embryon. Jag har ju alltid velat ha ut många ägg. Jag har varit avundssjuk på dom som får ut 15 ägg, men tydligen behövs inte det alla gånger. Det viktigaste är ju faktiskt att de ägg man har blir befruktade av bra kvalitet! Vilket våra två guldägg blev!!
När vi åkte till kliniken igår var jag inställd på att ett av våra ägg överlevt, men när Dr T säger att båda blivit befruktade och är av perfekt kvalitet vågar jag inte riktigt tro på honom. Jag som hela lördagen varit orolig för att de skulle ringa och säga att allt gått åt skogen.
När sedan embryologen visar våra små embryon, som min syster döpt till Piff och Puff, uppkommer som vanligt den där magiska känslan. Två små små liv som är mina och som förhoppningsvis ska få överleva. Embryologen pratar sig varm över hur fina de är med perfekt formade celler med släta kanter och med tydliga cellkärnor i varje cell. Just det där med cellkärnorna verkade vara lite speciellt. Det är tydligen inte alltid som man kan se dom så tydligt.
Efter återföringen pratar vi en liten stund med läkaren och han önskar oss lycka till.
Senare på eftermiddagen, innan hemresan, hade vi bokat in en blinddate. Det blev hur trevligt som helst!! Vi åkte hem till en trogen bloggläsare och hennes man, Janet och Martin. Jag tror aldrig att jag pratat så mycket om ivf, ofrivillig barnlöshet med någon annan förut, men det blir speciellt att prata med några som är i samma sits.
Tack så hjärtligt Janet och Martin!! Det var jättetrevligt att träffas!
Idag har jag tagit ledigt från jobbet så idag blir en lugn dag. Kanske blir det lite trädgårdsarbete och naturligtvis måste jag gå till Dutt också och berätta hur Göteborgsresan gått.
Återigen tack för alla era fina kommenterar. Ni är guld!!
söndag 25 mars 2012
Dubbelruvning inledd
Dr T hade goda nyheter när vi träffade honom för en kort stund sedan. Två helt perfekta embryon. Embryologen var lyrisk över kvalitet på dom. Perfekt fyrcelliga och man kunde tydligt se cellkärnorna i varje cell.
Nu - två veckors lång väntan.
Storken tog på sig mössan, men fick inte följa med in i operationsrummet.
Hans nya kompis syns också på bilden. Ägget med kycklingen fick vi igår av J, M och barnen.
Spänd förväntan
Om en timme checkar vi ut från hotellet och åker till kliniken och hämtar ett eller två små perfekta embryon.
Återföringsdagen är alltid lite speciell, särskilt efter återföringen. Då är jag gravid! I alla fall tills motsatsen är bevisad.
Idag måste det väl vara en bra dag att få tillbaka små liv - På Maria bebådelsedag. Lyckades hon bli gravid för 2000 år sedan med hjälp av en ängel så så borde väl jag idag kunna bli gravid med hjälp av läkare...
Återföringsdagen är alltid lite speciell, särskilt efter återföringen. Då är jag gravid! I alla fall tills motsatsen är bevisad.
Idag måste det väl vara en bra dag att få tillbaka små liv - På Maria bebådelsedag. Lyckades hon bli gravid för 2000 år sedan med hjälp av en ängel så så borde väl jag idag kunna bli gravid med hjälp av läkare...
lördag 24 mars 2012
Ingen har ringt
Vilket borde innebära att minst en liten guldklimp vill träffa oss i morgon vid lunch!
Var tyst, snälla
Idag är det en terrrorlik väntan på att telefonen INTE ska ringa. Ringer den och det är ett skyddat nummer är det med all sannorlikhet kliniken som ringer och meddelar att det inte blir någon återföring i morgon. Snälla telefonen var tyst idag!!
Gårdagens äggplock gick bra. Det känns ju som man har vanan på det nu tyvärr. När jag sedan insåg att det var Dr T som skulle sköta plocket kändes det riktigt bra. Det är han som vi träffat de flesta gångerna vi varit på kliniken och det är han som jag haft telefonkontakt med mellan behandlingarna.
Vi känner igen oss på kliniken och även personal känner igen oss. När undersköterkan kom ock hämtade oss för äggplocken sa hon något om att vi träffats förut... När sedan Dr T kommer säger han samma sak. Jag svarar att vi träffats allt för många gånger...
Själva ingreppet är ju aldrig så trevligt, men plocket gick ändå smidigt och ganska snart hör vi från embryologen att hon hittat det första ägget. Det är alltid lika skönt att höra. Tyvärr blir äggresultatet med två ägg någon mindre än vad jag hade hoppats på. Visst, allt är bättre än ett som vi fick i höstas, men mitt mål den här gången var att få ut minst fem ägg.
När äggplocket är klart och jag lite småsnurrig leds ut från äggplocksrummet säger Dr T att vi på söndag får tillbaka båda äggen om båda klarat sig. Jag säger då att jag också önskar AHA på äggen och det var redan nedskrivet i våra papper att det skulle göras.
Efter en stunds vila med värmedyna på mage får vi lite fika och sedan kommer undersköterskan och pratat en lång stund med oss. Hon berättar då att mannens prov är bra, men att man trots det kommer göra ICSI på äggen.
Hon ger oss också tips om vad vi kan sysselsätta oss med idag. Hon tipsade om Stora Holms säteri som ligger en bit upp på Hisingen. Vi tog henne på orden och kommer i eftermiddag åka dit tillsammans med J, M och våra gudbarn.
Vill tack för alla era kommentarer. De är guld värda!!
Gårdagens äggplock gick bra. Det känns ju som man har vanan på det nu tyvärr. När jag sedan insåg att det var Dr T som skulle sköta plocket kändes det riktigt bra. Det är han som vi träffat de flesta gångerna vi varit på kliniken och det är han som jag haft telefonkontakt med mellan behandlingarna.
Vi känner igen oss på kliniken och även personal känner igen oss. När undersköterkan kom ock hämtade oss för äggplocken sa hon något om att vi träffats förut... När sedan Dr T kommer säger han samma sak. Jag svarar att vi träffats allt för många gånger...
Själva ingreppet är ju aldrig så trevligt, men plocket gick ändå smidigt och ganska snart hör vi från embryologen att hon hittat det första ägget. Det är alltid lika skönt att höra. Tyvärr blir äggresultatet med två ägg någon mindre än vad jag hade hoppats på. Visst, allt är bättre än ett som vi fick i höstas, men mitt mål den här gången var att få ut minst fem ägg.
När äggplocket är klart och jag lite småsnurrig leds ut från äggplocksrummet säger Dr T att vi på söndag får tillbaka båda äggen om båda klarat sig. Jag säger då att jag också önskar AHA på äggen och det var redan nedskrivet i våra papper att det skulle göras.
Efter en stunds vila med värmedyna på mage får vi lite fika och sedan kommer undersköterskan och pratat en lång stund med oss. Hon berättar då att mannens prov är bra, men att man trots det kommer göra ICSI på äggen.
Hon ger oss också tips om vad vi kan sysselsätta oss med idag. Hon tipsade om Stora Holms säteri som ligger en bit upp på Hisingen. Vi tog henne på orden och kommer i eftermiddag åka dit tillsammans med J, M och våra gudbarn.
Vill tack för alla era kommentarer. De är guld värda!!
fredag 23 mars 2012
Fördriva tiden
Vad gör man en fredagskväll när man bor på hotell?
Jo man åker till Shell och tvättar bilen!
Äggplock avklarat
Då är äggplocket avklarat och jag har nu parkerat mig i sängen på hotellet.
Allt har gått smidigt och det var favoritläkare Dr T som letade ägg idag. Som vanligt är jag ingen produktiv höna och endast två ägg hittades. Dock är ju det dubbelt så bra mot förra gången.
Nu hoppas jag att båda blir befruktade med hjälp av icsi och att vi på söndag får tillbaka båda två.
Nu - vila
Dagen äggplock är här
Jag har sovit halvdåligt i natt och det kanske inte är så konstigt.
Sitter just nu och tittar på när mannen vräker i sig pannkakor med grädde, köttbullar, bacon och prinskorv.
Själv har jag druckit juice, blåbärsoppa, nyponsoppa och oboy. Jag glömde fråga kliniken hur mycket man får äta inför äggplocket, men tidigare gånger har jag bara fått äta flytande föda så jag gör så även denna gång.
I morgon kommer jag ta igen det jag missade att äta idag!!
Om en timme landar vi på kliniken.
torsdag 22 mars 2012
Framme på framsidan
Sedan några timmar är i framme och incheckade på hotellet.
Resan har gått bra. Vi stannade till i Gränna där vi åt lunch, tog en promenad (ja, foten är bättre, men inte bra) och naturligtvis köpte vi polkagrisar. Det är också bara i Gränna som man ska se en skylt där de söker polkagriskokare/bagare till sommaren. Vilkoren var 6-8 timmars arbetstid per dag och 120 kronor i timmen. Nån som är intresserad?? :-)
I morgon klockan halv nio ska vi vara på plats på kliniken. För femte gången! Jag känner mig som en veteran... Tyvärr.
Hönsamaja: Naturligtvis hälsar jag till Dr T från dig om jag träffar honom i morgon ;-) Jag hoppas på det, då jag gillar honom skarpt.
Tack för era kommentarer under dagen och jag hoppas att ni fortsätter att hålla tummarna för oss under morgondagen.
Jag kommer försöka att uppdatera er så ofta som möjligt.
Resan har gått bra. Vi stannade till i Gränna där vi åt lunch, tog en promenad (ja, foten är bättre, men inte bra) och naturligtvis köpte vi polkagrisar. Det är också bara i Gränna som man ska se en skylt där de söker polkagriskokare/bagare till sommaren. Vilkoren var 6-8 timmars arbetstid per dag och 120 kronor i timmen. Nån som är intresserad?? :-)
I morgon klockan halv nio ska vi vara på plats på kliniken. För femte gången! Jag känner mig som en veteran... Tyvärr.
Hönsamaja: Naturligtvis hälsar jag till Dr T från dig om jag träffar honom i morgon ;-) Jag hoppas på det, då jag gillar honom skarpt.
Tack för era kommentarer under dagen och jag hoppas att ni fortsätter att hålla tummarna för oss under morgondagen.
Jag kommer försöka att uppdatera er så ofta som möjligt.
Storkens femte resa
Nu är vi på väg. Den femte görabarnresan till Göteborg.
Som vanligt har Storken första parkett. Trots att han nu kan vägen sitter han där eftersom han så lätt blir åksjuk ;-)
Vi försöker att få denna resa till en semesterresa också. Därför har vi bestämt att vi ska stanna en stund i Gränna. Äta lite mat, promenera lite i vårsolen och köpa några polkagrisar.
Nu ber jag om era tummar. De behövs nu mer än någonsin. Det måste gå den här gången.
Någon av mina vänner som luktar illa?
Igår fick jag hem paketet från Buzzador med deodoranter som jag själv ska prova och sedan lämna ut till vänner.
Får nu tänka efter vilka vänner som ska få en deodorant. Vem luktar mest illa?? :-D
onsdag 21 mars 2012
Nu mognar dom
Nu har jag tagit Ovitrell-sprutan som ska göra att mina ägg mognar lagom tills det är dags för äggplock på fredag.
I morgon åker vi västerut för att checka in på hotell i tre nätter. Försöker tänka att det är på en minisemester vi ska på och inte på någon görabarnresa. På söndag har vi bestämt träff med en av mina trogna bloggläsare, Janet. Det ska bli både spännande och roligt att träffas!
I morgon åker vi västerut för att checka in på hotell i tre nätter. Försöker tänka att det är på en minisemester vi ska på och inte på någon görabarnresa. På söndag har vi bestämt träff med en av mina trogna bloggläsare, Janet. Det ska bli både spännande och roligt att träffas!
Härligt
Att hitta dom här små blåsipporna när man kliver ur bilen på tomten är härligt. Det ger hopp om vår och överlevnad. Ytterligare en vinter har de små sipporna överlevt för att snabbt komma fram när vårens värme kommer.Jag hoppas att mina ägg har lika stark överlevnadskraft!!
Varm av drömmar
I natt drömde jag om den läkare som vi träffade efter rutinultraljdet och som i höstas konstaterade vårt MA. Jag vet egentligen inte vad drömmen innehöll förutom att läkaren satt hemma i vår soffa och var så där gudomlig som hon är i verkligen.
I flera timmar efter att jag vaknade kände jag mig varm i hjärtat av drömmen.
Jag hoppas att jag snart får träffa henne igen för att planera upp vår kommande graviditet.
tisdag 20 mars 2012
Sista för alltid?
Nu har jag tagit den sista Menopursprutan och den sista Orgalutransprutan och jag hoppas att jag ALDRIG mer ska behöva ta dom igen.
I morgon klockan halv nio är det äggmognadssprutan Ovitrell som gäller.
I morgon klockan halv nio är det äggmognadssprutan Ovitrell som gäller.
Tröttmössa, sjukgymnast och träning
Igår sa jag att jag inte haft huvudvärk på flera dagar... Det skulle jag aldrig sagt för i morse vaknade jag med huvudvärk igen och idag har jag varit en riktig tröttmössa då huvudvärken aldrig helt gått över.
Jag haltade mig till jobbet idag och satt mest vid datorn och jobbade då jag fortfarande har ont i foten. På eftermiddan var jag dock hos sjukgymnast med min fot, men han kunde inte exakt lista ut vad som var problemet... Nu sitter här är med en tejpad fot likt en toppidrottsman, dock känner jag mig inte som någon sådan då jag fortfarande haltar...
En annan som dock börjar bli en toppidrottsman är Storken. Det är ju nu det gäller för honom. Vi godkänner inga fler misstag från den mannen...
Han ligger i hårdträning nu. Kanske får han ledigt från träningen på torsdag, så han slipper ha med sig hantlarna i bilen när vi åker till Göteborg.
Jag haltade mig till jobbet idag och satt mest vid datorn och jobbade då jag fortfarande har ont i foten. På eftermiddan var jag dock hos sjukgymnast med min fot, men han kunde inte exakt lista ut vad som var problemet... Nu sitter här är med en tejpad fot likt en toppidrottsman, dock känner jag mig inte som någon sådan då jag fortfarande haltar...
Han ligger i hårdträning nu. Kanske får han ledigt från träningen på torsdag, så han slipper ha med sig hantlarna i bilen när vi åker till Göteborg.
måndag 19 mars 2012
Äggplock på fredag
Ända sedan jag började ta Provera-tabletterna har jag haft små delmål i tankarna då jag inte orkat att tänka hela behandlingen och resultatet av behandlingen på en gång.
Men nu finns det inte många fler delmål. Nu är det de absolut jobbigaste delmålen kvar...
Äggplocket på fredag, ovissheten för hur många ägg som kan plockas ut och hur många som blir befruktade och sist men inte minst två oroliga ruvarveckor.
När nu läkaren ringde och meddelade hur den fortsatta planen ska se ut blev det så påtaglig. Visst har det varit påtagligt att jag är inne i behandling med alla de sprutorna jag tar varje kväll, men på något sätt har jag då bara gjort det på rutin och tänkt att det "bara är medicin". Inte tänkt varför jag gör det och vad tanken med det hela är.
Inför de senaste äggplocken har jag känt mig ganska lugn. Jag vet nu hur det går till och jag har börjat känna personalen (tragiskt i och för sig...), men inför den här omgången är jag skräckslagen. Den största skräcken är, som jag skrivit tidigare, att jag inte kommer få ut några ägg. Sedan är jag naturligtvis rent skräckslagen inför resultatet på testdagen två veckor senare..
Jag försöker att tänka att de dagar som kommer blir återföringsdag och testdag har bra betydelser. Återföringsdagen blir med största sannolikhet på söndag då det är Maria bebådelsedag. Om Maria kunde bli gravid den dagen för över tvåtusen år sedan så borde väl jag också lyckas med det. Jag är inte troende på så sätt, men det låter ju bra. Dessutom måste vi väl fira återföringen med en våffla. Eller två.
Testdagen kommer troligtvis bli påskdagen och att ha sina sista ruvardagar i påsk måste ju också vara ett gott tecken...
Som ni förstår försöker jag bygga upp lite hopp, vilket jag haft väldigt svårt för under den här behandlingen..
Men nu finns det inte många fler delmål. Nu är det de absolut jobbigaste delmålen kvar...
Äggplocket på fredag, ovissheten för hur många ägg som kan plockas ut och hur många som blir befruktade och sist men inte minst två oroliga ruvarveckor.
När nu läkaren ringde och meddelade hur den fortsatta planen ska se ut blev det så påtaglig. Visst har det varit påtagligt att jag är inne i behandling med alla de sprutorna jag tar varje kväll, men på något sätt har jag då bara gjort det på rutin och tänkt att det "bara är medicin". Inte tänkt varför jag gör det och vad tanken med det hela är.
Inför de senaste äggplocken har jag känt mig ganska lugn. Jag vet nu hur det går till och jag har börjat känna personalen (tragiskt i och för sig...), men inför den här omgången är jag skräckslagen. Den största skräcken är, som jag skrivit tidigare, att jag inte kommer få ut några ägg. Sedan är jag naturligtvis rent skräckslagen inför resultatet på testdagen två veckor senare..
Jag försöker att tänka att de dagar som kommer blir återföringsdag och testdag har bra betydelser. Återföringsdagen blir med största sannolikhet på söndag då det är Maria bebådelsedag. Om Maria kunde bli gravid den dagen för över tvåtusen år sedan så borde väl jag också lyckas med det. Jag är inte troende på så sätt, men det låter ju bra. Dessutom måste vi väl fira återföringen med en våffla. Eller två.
Testdagen kommer troligtvis bli påskdagen och att ha sina sista ruvardagar i påsk måste ju också vara ett gott tecken...
Som ni förstår försöker jag bygga upp lite hopp, vilket jag haft väldigt svårt för under den här behandlingen..
Äggräkning och halt
Nu är jag hemma igen efter dagens äggräkning. Cirka sju äggblåsor kunde hon räkna till i högra äggstocken. Den vänstra äggstocken verkar helt ha somnat för där fanns det inte en ända... Sju äggblåsor är dock ungefär normalt för att vara jag så det får jag väl vara nöjd med. De största blåsorna var cirka 15 mm stora.
I eftermiddag ringer läkaren för att rapportera när äggplock blir. Torsdag eller fredag skulle jag gissa på.
Sedan igår eftermiddag kan jag knappt gå. Antagligen har en nerv kommit i kläm i foten så vid vissa rörelser och vinklar av foten så hugger det till som tusen nålar och jag blir helt stel av smärta. I morse när vi skulle gå de 10 stegen från ytterdörren till bilen trodde jag ett tag att mannen skulle få bära mig. Nu är det något bättre, men det gör hela tiden ont och ibland kommer de där tusen nålarna igen. Jag ringde den sjukgymnast som jag gick hos vid jul för min huvudvärk och han gav mig ett tips på en strechövning för foten. Jag får hoppas att den kan hjälpa så att jag klarar av att gå någon längre sträcka än från soffan till toaletten.
Alltid är det något problem med mig... Huvudvärken jag hade torsdag och fredag förra veckan är borta, men nu har väl den värken satt sig i foten istället...
I eftermiddag ringer läkaren för att rapportera när äggplock blir. Torsdag eller fredag skulle jag gissa på.
Sedan igår eftermiddag kan jag knappt gå. Antagligen har en nerv kommit i kläm i foten så vid vissa rörelser och vinklar av foten så hugger det till som tusen nålar och jag blir helt stel av smärta. I morse när vi skulle gå de 10 stegen från ytterdörren till bilen trodde jag ett tag att mannen skulle få bära mig. Nu är det något bättre, men det gör hela tiden ont och ibland kommer de där tusen nålarna igen. Jag ringde den sjukgymnast som jag gick hos vid jul för min huvudvärk och han gav mig ett tips på en strechövning för foten. Jag får hoppas att den kan hjälpa så att jag klarar av att gå någon längre sträcka än från soffan till toaletten.
Alltid är det något problem med mig... Huvudvärken jag hade torsdag och fredag förra veckan är borta, men nu har väl den värken satt sig i foten istället...
söndag 18 mars 2012
Sköna söndag och ultraljud i morgon
Idag är det en sån där riktigt skön söndag. Inget inbokat, utan man kan göra det man känner för eller ingenting alls. På förmiddan tog vi en storstädning av hela huset, damning, dammsugning och våttorkning av golv. Inte så roligt när man håller på, men härligt när man är klar.
Imorgon ska vi på första och antagligen sista ultraljudet för att se hur äggblåsorna har växt. Vi ska vara hos läkaren redan klockan sju så det blir tidigt uppstigning i morgon. Förhoppningsvis får vi i morgon vet när äggplocket blir. Den plan som jag själv lagt upp så har jag bestämt att äggplock blir på fredag och återföring på söndag. Vi får se i morgon om min plan stämmer eller inte...
Jag känner mig nervös inför morgondagens ultraljud. Jag är rädd för att det ska finnas få blåsor och dom som finns ska vara för små. Det viktiga är ju i och för sig innehållet i blåsorna och det får man ju inte veta förrän på äggplocksdagen. Min mardröm skulle vara att man även denna gång bara hittar ett enda ägg.
Imorgon ska vi på första och antagligen sista ultraljudet för att se hur äggblåsorna har växt. Vi ska vara hos läkaren redan klockan sju så det blir tidigt uppstigning i morgon. Förhoppningsvis får vi i morgon vet när äggplocket blir. Den plan som jag själv lagt upp så har jag bestämt att äggplock blir på fredag och återföring på söndag. Vi får se i morgon om min plan stämmer eller inte...
Jag känner mig nervös inför morgondagens ultraljud. Jag är rädd för att det ska finnas få blåsor och dom som finns ska vara för små. Det viktiga är ju i och för sig innehållet i blåsorna och det får man ju inte veta förrän på äggplocksdagen. Min mardröm skulle vara att man även denna gång bara hittar ett enda ägg.
lördag 17 mars 2012
På kollo
Inför vår bebisresa till Göteborg måste katten inkvarteras på kollo hos hans morfar.
Den här gången kissade katten inte på sig i bilen och en stund såg han riktigt avslappnad ut...
En månad till har gått
Idag är det återigen den 17:e. Den här gången mars, vilket innebär att det är 10 månader sedan vi satt med en 19 cm stor minibebis i famnen på förlossningen.
Snart har det gått ett år. Oh, vad jag önskar att jag kan uppmärksamma Dutts ettårsdag med ett nytt liv i magen. Det måste bli så. DET MÅSTE!!
Snart har det gått ett år. Oh, vad jag önskar att jag kan uppmärksamma Dutts ettårsdag med ett nytt liv i magen. Det måste bli så. DET MÅSTE!!
fredag 16 mars 2012
Menopur-huvudvärk?
Sedan några dagar har jag haft en konstig huvudvärk som inte går över. Den finns där som en följeslagare hela dagen oavsett om jag tar panodil eller vilar. Dessutom är jag extremt trött. Tröttheten känns nästan som "gravid i första trimesterntröttheten". Kan det vara Menopuren som gör att jag mår så här? Känner mig också korta stunder lite illamående och yr. När jag använt Puregon har jag aldrig reagerat på att jag känt mig så här konstig.
Därför är jag just nu inte så engagerad i varken min blogg eller de bloggar jag normalt läser. Jag orkar inte läsa och kommentera lika mycket som jag brukar göra.
Igår blev det ett riktigt sprutkalas här då jag kompletterade med Orgalutran, så nu är det tre sprutor som ska tas varje kväll.
Vill önskar er alla en trevlig helg!!
Därför är jag just nu inte så engagerad i varken min blogg eller de bloggar jag normalt läser. Jag orkar inte läsa och kommentera lika mycket som jag brukar göra.
Igår blev det ett riktigt sprutkalas här då jag kompletterade med Orgalutran, så nu är det tre sprutor som ska tas varje kväll.
Vill önskar er alla en trevlig helg!!
torsdag 15 mars 2012
Skulle det finnas något intresse?
Jag har läst på andra bloggar att det anordnas bloggträffar runt om i landet, men ingen i närheten där jag bor.
Slänger nu ut en fråga om det skulle finnas något intresse av en bloggträff i min hemstad Norrköping någon gång före sommaren??
Naturligtvis behöver man inte bo i Norrköping, utan bara vara beredd att ta sig dit...
Slänger nu ut en fråga om det skulle finnas något intresse av en bloggträff i min hemstad Norrköping någon gång före sommaren??
Naturligtvis behöver man inte bo i Norrköping, utan bara vara beredd att ta sig dit...
onsdag 14 mars 2012
Nu är det klart - Bruttolöneavdraget
Idag har jag och företagets vd träffats för att skriva på avtalet om bruttolöneavdrag. Mitt företag betalar därmed 26 000 kronor av vår ivf-kostnad med min oskattade lön. Det innebär nu att mitt lönekuvert kommer gapa tomt ett tag, men samtidigt tjänar jag ju ett antal tusenlappar på detta.
Mitt företag som är ett väldigt lite företag har godkänt detta, medan mannens gigantiska företag har sagt nej... Så resterande 26 000 kronor kommer vi får betala på "vanligt" sätt och där finns ju era 6000 kronor som ni donerat till oss med!!
Nu är fjärde menopur-sprutan tagen. Jag tycker det är lite meckigt att blanda och dra upp rätt dos. Det känns då som jag har för få händer så idag fick mannen rycka in. I morgon är det dags att komplettera med Orgalutran också. Jippi! Tre sprutor på samma gång, eftersom jag tar Innohep också.
Mitt företag som är ett väldigt lite företag har godkänt detta, medan mannens gigantiska företag har sagt nej... Så resterande 26 000 kronor kommer vi får betala på "vanligt" sätt och där finns ju era 6000 kronor som ni donerat till oss med!!
Nu är fjärde menopur-sprutan tagen. Jag tycker det är lite meckigt att blanda och dra upp rätt dos. Det känns då som jag har för få händer så idag fick mannen rycka in. I morgon är det dags att komplettera med Orgalutran också. Jippi! Tre sprutor på samma gång, eftersom jag tar Innohep också.
tisdag 13 mars 2012
Kan det hjälpa?
På eftermiddagen smsade jag mannen och sa att det var i blä-dag idag. När han kom hem från jobbet hade han handlat några riktiga godingar.
Kanske kan de hjälpa något.
Nummer 2
Menopur-spruta nummer 2 togs igår kväll och jag kan inte säga att jag känner någonting alls. Jag känner mig ungefär som när jag började behandlingen som resulterade i Dutt. Då var jag helt känslomässigt avstängd och tog sprutorna på rutin, åkte på ultraljud på rutin och gjorde äggplock på rutin. Likadant känner jag nu. Jag känner varken sorg och glädje över detta. Jag har kanske stängt av för att det annars skulle vara för jobbigt.
När man påbörjat den sjunde behandlingen kanske det är konstigt om det inte skulle gå på rutin. Man vågar inte längre ha den här naiva förhoppningen på att det ska gå, trots att det faktiskt kan det... Vilket jag naturligtvis hoppas på innerst inne. Jag stänger av för att jag inte orkar ta in alla de känslor som egentligen finns närvarande hela tiden.
Idag skulle jag egentligen haft ett besök hos kuratorn, men igår ringde en sekreterare från KK och meddelade att tiden måste ställas in. Förra gången tiden blev inställd (strax före jul) kände jag en stor tomhet av det uteblivna besöket. Nu kändes jag inget speciellt. Kanske har jag inte samma behov av kuratorkontakt längre eller så har jag även där stängt av mina känslor. Jag vet ju så väl att jag alltid har något att prata om när jag väl är hos kuratorn och allra helst så här i behandlingstider och nu börjar ju Dutts årsdag närma sig med storsteg.
På måndag nästa vecka ska jag på ultraljud för att se om det finns några äggblåsor. Det första ultraljudet blir så sent som på sprutdag 9 eftersom min läkare är på kurs resten av den här veckan, men hon hade pratat med kliniken i Göteborg och det var visst okej att ha första ultraljudet så sent. Troligtvis blir det en Göteborgstripp i mitten eller slutet av nästa vecka.
Den här gången måste det vara så att vi kommer hem med en bebis.
När man påbörjat den sjunde behandlingen kanske det är konstigt om det inte skulle gå på rutin. Man vågar inte längre ha den här naiva förhoppningen på att det ska gå, trots att det faktiskt kan det... Vilket jag naturligtvis hoppas på innerst inne. Jag stänger av för att jag inte orkar ta in alla de känslor som egentligen finns närvarande hela tiden.
Idag skulle jag egentligen haft ett besök hos kuratorn, men igår ringde en sekreterare från KK och meddelade att tiden måste ställas in. Förra gången tiden blev inställd (strax före jul) kände jag en stor tomhet av det uteblivna besöket. Nu kändes jag inget speciellt. Kanske har jag inte samma behov av kuratorkontakt längre eller så har jag även där stängt av mina känslor. Jag vet ju så väl att jag alltid har något att prata om när jag väl är hos kuratorn och allra helst så här i behandlingstider och nu börjar ju Dutts årsdag närma sig med storsteg.
På måndag nästa vecka ska jag på ultraljud för att se om det finns några äggblåsor. Det första ultraljudet blir så sent som på sprutdag 9 eftersom min läkare är på kurs resten av den här veckan, men hon hade pratat med kliniken i Göteborg och det var visst okej att ha första ultraljudet så sent. Troligtvis blir det en Göteborgstripp i mitten eller slutet av nästa vecka.
Den här gången måste det vara så att vi kommer hem med en bebis.
Konstig dröm
I morse när jag vaknade mindes jag en dröm som jag drömt i natt. Jag var som vanligt ogravid, men en kompis till mig hade precis fått sitt fjärde barn... De hade dåligt med pengar just på grund av att de hade så många barn och hade inte haft råd att köpa barnkläder till deras nyfödda. Kompisen, som kände till våra problem, frågar då om hon kunde få de kläder som jag köpt under tiden som vi kämpat. Att hon hade mage att fråga en sån sak till mig. Konstigt nog tycker min man att hon naturligtvis ska få låna kläderna, vilket jag naturligtvis inte höll med om.
Det sista jag minns av drömmen är att jag står och hänger upp de nytvättade kläderna på en tvättlina samtidigt som jag gråter.
Det sista jag minns av drömmen är att jag står och hänger upp de nytvättade kläderna på en tvättlina samtidigt som jag gråter.
måndag 12 mars 2012
10 månader
Det finns datum som är jobbiga. Idag är ett sådant. Den 12e.
Idag är det tio månader sedan rutinultraljudet blev till den värsta mardröm.
10 månader. Det känns som en evighet men samtidigt så nära...
söndag 11 mars 2012
Igång
Nu är den första menopur-sprutan och innohep-sprutan tagna.
Det kändes lite mer omständigt med menopur än mot puregon som jag är van vid. Att behöva blanda till lösningen och själv dra upp vätskan, men det gick bra. Snart har jag fått vana på det också...
En anonym läsare undrade om vi fått någon orsak till vår barnlöshet och om vi försöker på egen hand eller om vi helt förlitar oss på ivf.
Ett enkelt svar på vår barnlöshet har vi inte fått. Det är många faktorer som spelar in. Dels har jag inte ägglossning så ofta, dels har jag min reumatiska sjukdom med två blodrubbningar (antilupuskoagulans och kardiolipidantikroppar). Dessa rubbningar gör att blodet är segare och kan bidra till att ett ägg har svårare att fästa och stanna kvar. Därför tar jag Innohep (blodförtunnande) under behandlingen och under graviditet tar jag både Innohep och Trombyl.
En annan teori (min egna) är att mina äggskal är sega, vilket då gör att befruktning försvåras och även att ägget har svårare att fästa. Detta är en teori som jag grundar på att vi får högre befruktningsgrad med ICSI (spermien sprutas in direkt i ägget) samt att jag blivit gravid då AHA (förtunning av äggskalet) gjorts på embryot precis före återföring. AHA görs för att embryot lättare ska kunna kläckas och därmed kunna fästa i livmodern.
Visst, vi försöker på egen hand, men har inga stora förhoppningar om att det ska lyckas den vägen, men man vet ju aldrig.
Det kändes lite mer omständigt med menopur än mot puregon som jag är van vid. Att behöva blanda till lösningen och själv dra upp vätskan, men det gick bra. Snart har jag fått vana på det också...
En anonym läsare undrade om vi fått någon orsak till vår barnlöshet och om vi försöker på egen hand eller om vi helt förlitar oss på ivf.
Ett enkelt svar på vår barnlöshet har vi inte fått. Det är många faktorer som spelar in. Dels har jag inte ägglossning så ofta, dels har jag min reumatiska sjukdom med två blodrubbningar (antilupuskoagulans och kardiolipidantikroppar). Dessa rubbningar gör att blodet är segare och kan bidra till att ett ägg har svårare att fästa och stanna kvar. Därför tar jag Innohep (blodförtunnande) under behandlingen och under graviditet tar jag både Innohep och Trombyl.
En annan teori (min egna) är att mina äggskal är sega, vilket då gör att befruktning försvåras och även att ägget har svårare att fästa. Detta är en teori som jag grundar på att vi får högre befruktningsgrad med ICSI (spermien sprutas in direkt i ägget) samt att jag blivit gravid då AHA (förtunning av äggskalet) gjorts på embryot precis före återföring. AHA görs för att embryot lättare ska kunna kläckas och därmed kunna fästa i livmodern.
Visst, vi försöker på egen hand, men har inga stora förhoppningar om att det ska lyckas den vägen, men man vet ju aldrig.
Om tre timmar
Kvart i nio ikväll är det dags att för första gången blanda till Menopur. Det är ju trevligt att det kan vara något som är för första gången, när allt annat i ivf-världen nu blivit en vana...
Jag tog för en stund sedan fram bipacksedeln och läste om hur man ska göra och det verkade ju inte allt för avancerat precis.
Mannen frågade förut hur det känns inför första sprutan ikväll förutom det att vi inte skulle behöva göra det. För det är ju naturligtvis den första känslan jag får, men nu är läget så här och då måste vi utgå från det, även om det är oerhört svårt ibland. Mitt svar blev att jag är att mina känslor är rädsla, skräck, förväntan, spänning, men också en stor sorg i hjärtat.
Man kan sammanfatta det hela med Per Gessles text "här kommer alla känslorna på en och samma gång". Väldigt passande just idag!
Att börja behandling igen är för oss det enda sätt att just nu komma närmare ett levande syskon till Dutt och Snöis och det är ju något som vi måste ordna åt våra änglar. Ett litet levande syskon!
Jag tog för en stund sedan fram bipacksedeln och läste om hur man ska göra och det verkade ju inte allt för avancerat precis.
Mannen frågade förut hur det känns inför första sprutan ikväll förutom det att vi inte skulle behöva göra det. För det är ju naturligtvis den första känslan jag får, men nu är läget så här och då måste vi utgå från det, även om det är oerhört svårt ibland. Mitt svar blev att jag är att mina känslor är rädsla, skräck, förväntan, spänning, men också en stor sorg i hjärtat.
Man kan sammanfatta det hela med Per Gessles text "här kommer alla känslorna på en och samma gång". Väldigt passande just idag!
Att börja behandling igen är för oss det enda sätt att just nu komma närmare ett levande syskon till Dutt och Snöis och det är ju något som vi måste ordna åt våra änglar. Ett litet levande syskon!
lördag 10 mars 2012
Sjunde gången gillt?
I morse vaknade jag med en röst som jag inte kände igen. Hostig, slemmig och hes. Jag skulle åka på kördag idag men med tanke på att jag knappt kunde prata så blev det inställt tyvärr.
Istället ringde jag kliniken och meddelade att mensen kommit igång ordentligt så nu är det sprutstart i morgonkväll!!
Men senare på dagen blev jag osäkert om det verkligen var mensdag 1 idag då blodet avtog vid lunch, men nu sitter jag här med mensvärk så det är nog dag 1 idag trots allt. Jag tycker alltid att det där är lite svårt att veta vad som ska räknas som dag 1. Vissa gånger är det ingen tvekan då blodet bara forsar och så har man de här gångerna när mängden blod är mindre.
I morgon påbörjar vi alltså vår sjunde resa för att få ett levande barn. Visst måste det gå hela vägen den här gången? I jul ska tomten få ge julklappar till ett riktigt litet mirkael!
Istället ringde jag kliniken och meddelade att mensen kommit igång ordentligt så nu är det sprutstart i morgonkväll!!
Men senare på dagen blev jag osäkert om det verkligen var mensdag 1 idag då blodet avtog vid lunch, men nu sitter jag här med mensvärk så det är nog dag 1 idag trots allt. Jag tycker alltid att det där är lite svårt att veta vad som ska räknas som dag 1. Vissa gånger är det ingen tvekan då blodet bara forsar och så har man de här gångerna när mängden blod är mindre.
I morgon påbörjar vi alltså vår sjunde resa för att få ett levande barn. Visst måste det gå hela vägen den här gången? I jul ska tomten få ge julklappar till ett riktigt litet mirkael!
fredag 9 mars 2012
Ett steg närmare
I morse när jag var på toaletten var det blod på pappret. Jag blev väldigt förvånad då jag fortfarande äter Provera och min plan är att se blodet på tisdag eller onsdag nästa vecka.
Jag ringde därför kliniken i Göteborg för att höra om detta. Barnmorskan jag pratade med sa att vissa får blödningen redan på tablettdag 8 och vissa får den några dagar efter att man slutat med tabletterna. Jag ska dock fortsätta med tabletterna tills blödningen kommit igång ordentligt, vilket den inte gjort än. Så idag har jag tagit den nionde tabletten.
Kanske blir det alltså sprutstart några dagar tidigare än vad vi räknat med. Kommer blödningen igång i helgen ska jag höra av mig till kliniken i Göteborg för att få klartecken att börja.
Jag hade räknat med sprutstart på torsdag nästa vecka så nu kommer äggplocket ändå krocka med mannens jobb, men det får väl helt enkelt lösa sig på något sätt. Det viktigaste nu är att göra bebis!!
Jag ringde därför kliniken i Göteborg för att höra om detta. Barnmorskan jag pratade med sa att vissa får blödningen redan på tablettdag 8 och vissa får den några dagar efter att man slutat med tabletterna. Jag ska dock fortsätta med tabletterna tills blödningen kommit igång ordentligt, vilket den inte gjort än. Så idag har jag tagit den nionde tabletten.
Kanske blir det alltså sprutstart några dagar tidigare än vad vi räknat med. Kommer blödningen igång i helgen ska jag höra av mig till kliniken i Göteborg för att få klartecken att börja.
Jag hade räknat med sprutstart på torsdag nästa vecka så nu kommer äggplocket ändå krocka med mannens jobb, men det får väl helt enkelt lösa sig på något sätt. Det viktigaste nu är att göra bebis!!
torsdag 8 mars 2012
Bulldeg i hjärnan och Kent
De senaste dagarna har jag känt mig degig i hjärnan. Tröttheten har funnits där som en seg bulldeg i huvudet och som en stor tyngd i kroppen. Idag när jag kom hem var det bara att gå raka vägen till sängen för att sova. Så här en timme senare känns det något bättre.
Jag har också känt mig nedstämd de sista dagarna. Inte ledsen som tidigare, utan mer nere på något sätt som är svårt att förklara.
Kanske kan det bara biverkningar av Provera-tabletterna. Där står det i alla fall nedstämdhet. Nu är det bara två tabletter kvar så förhoppningsvis försvinner de eventuella biverkningarna om några dagar.
Sedan fick jag en god nyhet idag. Kent kommer till stan i sommar!! Har ett tag veta att de släpper ny skiva i april och har sedan dess haft koll ifall de kommer till stan. Så den 27 juli blir det konsert. Jag hoppas att det inte bara är jag och mannen som får gå utan att det även finns minst ett mirakel i magen...
Det få bli en av mina målbilder - Gravid på Kent-konserten den 27 juli.
Jag har också känt mig nedstämd de sista dagarna. Inte ledsen som tidigare, utan mer nere på något sätt som är svårt att förklara.
Kanske kan det bara biverkningar av Provera-tabletterna. Där står det i alla fall nedstämdhet. Nu är det bara två tabletter kvar så förhoppningsvis försvinner de eventuella biverkningarna om några dagar.
Sedan fick jag en god nyhet idag. Kent kommer till stan i sommar!! Har ett tag veta att de släpper ny skiva i april och har sedan dess haft koll ifall de kommer till stan. Så den 27 juli blir det konsert. Jag hoppas att det inte bara är jag och mannen som får gå utan att det även finns minst ett mirakel i magen...
Det få bli en av mina målbilder - Gravid på Kent-konserten den 27 juli.
onsdag 7 mars 2012
Mycket mat blir det.
På onsdagar blir det mycket mat. På tv alltså. Först Halv åtta hos mig och sedan Mästerkockarna. Tänk om man tyckte om att laga mat. Vad mycket enklare det skulle vara att skriva nota som vi kämpade med före alla matlagningsprogram ikväll. Det är så svårt att komma på nya maträtter att laga. Det blir alltid köttfärssås, kycklinggryta eller något annat som vi lagat ungefär 1000 gånger...
Nu är det tre tabletter Provera kvar att ta och om mina planer stämmer borde vid denna tiden nästa onsdag tagit min första Menopur-spruta och Innohep-spruta. Det är när man börjar med sprutorna som det känns på riktigt. Jag tror att det kommer kännas jobbigt att behöva ta sprutorna igen, men den här gången kommer mannen vara hemma varje kväll när det är dags så att jag får lite moraliskt stöd i alla fall.
I morgon är det fredag, eller ja i alla fall för mig då jag är ledig den "riktiga" fredagen!
Nu är det tre tabletter Provera kvar att ta och om mina planer stämmer borde vid denna tiden nästa onsdag tagit min första Menopur-spruta och Innohep-spruta. Det är när man börjar med sprutorna som det känns på riktigt. Jag tror att det kommer kännas jobbigt att behöva ta sprutorna igen, men den här gången kommer mannen vara hemma varje kväll när det är dags så att jag får lite moraliskt stöd i alla fall.
I morgon är det fredag, eller ja i alla fall för mig då jag är ledig den "riktiga" fredagen!
tisdag 6 mars 2012
Ganska bra
Idag är jag ledig, men trots det har jag jobbat lite grann. Jag känner mig lite trött efter gårdagens 3-timmarsnäsblod och det kanske inte är så konstigt. Något mer blod har det inte kommit, vilket är skönt.
I övrig känns det som om jag inte har så mycket att förtälja. Jag har ätit sex av totalt tio tabletter Provera. Den sista tabletten tas alltså på lördag och sedan beräknar jag att mensen borde komma igång på tisdag. Blir det så börjar jag med Menopur på onsdag nästa vecka.
Flera nätter i rad har jag drömt om äggplock, hur de punkterar äggblåsa efter äggblåsa utan att hitta ett enda ägg. Det kanske är det scenariot som jag är mest rädd för just nu. Att inte få ut några ägg. Det är ju liksom förutsättningen för att kunna komma vidare. Jag vill inte gå igenom en behandling med sprutor, ultraljud och äggplock utan att det ger några ägg.
Men som jag skrev i ett tidigare inlägg så tar jag allt i små delmål just nu. Äggplocket är många delmål fram än så länge... Med den metoden så känner jag mig ganska bra. Det är flera dagar sedan tårarna sprutade, även om jag naturligtvis många gånger tänker på hur det kunde varit istället för detta.
Idag, denna soliga dag, hade ju till exempel varit ett perfekt dag för en lång barnvagnspromenad med Dutt. Istället ska jag nu dricka upp min sista klunk te och gå och hälsa på Dutt i minneslunden. Så skulle det ju inte behöv vara.
I övrig känns det som om jag inte har så mycket att förtälja. Jag har ätit sex av totalt tio tabletter Provera. Den sista tabletten tas alltså på lördag och sedan beräknar jag att mensen borde komma igång på tisdag. Blir det så börjar jag med Menopur på onsdag nästa vecka.
Flera nätter i rad har jag drömt om äggplock, hur de punkterar äggblåsa efter äggblåsa utan att hitta ett enda ägg. Det kanske är det scenariot som jag är mest rädd för just nu. Att inte få ut några ägg. Det är ju liksom förutsättningen för att kunna komma vidare. Jag vill inte gå igenom en behandling med sprutor, ultraljud och äggplock utan att det ger några ägg.
Men som jag skrev i ett tidigare inlägg så tar jag allt i små delmål just nu. Äggplocket är många delmål fram än så länge... Med den metoden så känner jag mig ganska bra. Det är flera dagar sedan tårarna sprutade, även om jag naturligtvis många gånger tänker på hur det kunde varit istället för detta.
Idag, denna soliga dag, hade ju till exempel varit ett perfekt dag för en lång barnvagnspromenad med Dutt. Istället ska jag nu dricka upp min sista klunk te och gå och hälsa på Dutt i minneslunden. Så skulle det ju inte behöv vara.
måndag 5 mars 2012
Recept på röror
Kenai efterfrågade våra recept på tzatsiki och guacamole som jag skrev om i fredags.
Ingen av rörorna är speciellt svåra så jag förstår inte att man köper färdiga i affären så är överfulla med tillsatser.
Tzatsikin gör mannen på känn nu för tiden. Han använder sig av turkisk yoghurt. Slänger mer så mycket man vill ha i en skål, blandar det med vitlök (också så mycket man vill ha), lite olivolja, svartpeppar och salt. Sedan grovriver han gurka (mängden är också efter tycke och smak). Han struntar i att skala den eller ta bort kärnhuset. Han låter den heller inte rinna av utan klämmer bara den rivna gurkan i handen och rör ner det i röran. Låter den sedan stå och gotta till sig en timme ungefär.
Guacamolen är alltid min uppgift när det är tacotajm. Börjar med att hacka en liten gul lök, cirka två klyftor vitlök och en chilli. Lägger ner det i en mixerskål. Saltar litegrann. Gröper sedan ur två avokado och lägger ner i skålen. Mixar tills den är slät. Hackar en eller två tomater och rör ner dom i guacamolen med en sked. Färdigt! Inte svårt alls!
Ingen av rörorna är speciellt svåra så jag förstår inte att man köper färdiga i affären så är överfulla med tillsatser.
Tzatsikin gör mannen på känn nu för tiden. Han använder sig av turkisk yoghurt. Slänger mer så mycket man vill ha i en skål, blandar det med vitlök (också så mycket man vill ha), lite olivolja, svartpeppar och salt. Sedan grovriver han gurka (mängden är också efter tycke och smak). Han struntar i att skala den eller ta bort kärnhuset. Han låter den heller inte rinna av utan klämmer bara den rivna gurkan i handen och rör ner det i röran. Låter den sedan stå och gotta till sig en timme ungefär.
Guacamolen är alltid min uppgift när det är tacotajm. Börjar med att hacka en liten gul lök, cirka två klyftor vitlök och en chilli. Lägger ner det i en mixerskål. Saltar litegrann. Gröper sedan ur två avokado och lägger ner i skålen. Mixar tills den är slät. Hackar en eller två tomater och rör ner dom i guacamolen med en sked. Färdigt! Inte svårt alls!
söndag 4 mars 2012
En eller två?
Fick en fråga från en anonym läsare som lyder så här "Hej! En fråga: kommer ni (om ni kan och får för kliniken) sätta in två embryon nästa gång också? Tänker att om man får två fina embryon kanske man vill använda dem på en gång, eftersom nedfrysning och upptining ju innebär en viss risk att embryot dör? Man brukar ju sätta in ett, men med den resa ni varit med om är det kanske dags att maximera chanserna? Eller hur tänker ni?"
När jag pratade med Dr T på kliniken i Göteborg efter den senaste misslyckade återföringen nämnde han vi denna gång kan få tillbaka två embryon, men det förutsätter ju naturligtvis att vi får minst två embryon...
Om vi får den möjligheten kommer vi naturligtvis tacka ja till det. Visst, det är större risker med en tvillinggraviditet, men bara för att man får tillbaka två betyder ju inte det automatiskt tvillingar. Förra gången innebar ju två embryon ett minus.
Skulle vi få tillbaka två och det blir en tvillinggraviditet så ser vi det som en stor bonus!!
Med den erfarenhet vi har av nedfrysning och upptinning av embryon skulle jag inte våga att bara frysa ett embryo. Då kan ett ev. FET-försök sluta alldeles för tidigt om det dör vid upptiningen.
Så finns det fler än ett embryo vid återföringen så kommer jag dubbelruva.
När jag pratade med Dr T på kliniken i Göteborg efter den senaste misslyckade återföringen nämnde han vi denna gång kan få tillbaka två embryon, men det förutsätter ju naturligtvis att vi får minst två embryon...
Om vi får den möjligheten kommer vi naturligtvis tacka ja till det. Visst, det är större risker med en tvillinggraviditet, men bara för att man får tillbaka två betyder ju inte det automatiskt tvillingar. Förra gången innebar ju två embryon ett minus.
Skulle vi få tillbaka två och det blir en tvillinggraviditet så ser vi det som en stor bonus!!
Med den erfarenhet vi har av nedfrysning och upptinning av embryon skulle jag inte våga att bara frysa ett embryo. Då kan ett ev. FET-försök sluta alldeles för tidigt om det dör vid upptiningen.
Så finns det fler än ett embryo vid återföringen så kommer jag dubbelruva.
Ny insamling
Tidigare i veckan fick jag veta att den hemsida som min insamling gått igen skulle lägga ner. Därför har jag nu ordnat en ny insamlingssida. Den här gången är det via Paypal. Man kan donera pengar genom sitt Paypal-konto eller ett antal kontokort. Det går även att klicka på ikonen i högerspalten här på bloggen.
Att jag skapar en ny insamling är inte för att jag inte är nöjd med den fantastiska summa vi redan fått in, utan om det är någon som är ny läsare eller någon som inte hann donera innan den andra insamlingssidan lades ner. Vi är jättetacksamma för de pengar som kommit in till oss. Jag vet dessutom några stycken som ville donera tidigare, men som inte kunde då de bara hade utländska kontokort. Nu ska det gå även med sådan kort.
Hoppas att ni har en underbar söndag. Vi har suttit ute och fika. Dock med jackan på, men det var riktigt härligt i solen. Nu är snart våren här på riktigt!!
Att jag skapar en ny insamling är inte för att jag inte är nöjd med den fantastiska summa vi redan fått in, utan om det är någon som är ny läsare eller någon som inte hann donera innan den andra insamlingssidan lades ner. Vi är jättetacksamma för de pengar som kommit in till oss. Jag vet dessutom några stycken som ville donera tidigare, men som inte kunde då de bara hade utländska kontokort. Nu ska det gå även med sådan kort.
Hoppas att ni har en underbar söndag. Vi har suttit ute och fika. Dock med jackan på, men det var riktigt härligt i solen. Nu är snart våren här på riktigt!!
lördag 3 mars 2012
Små små mål
Jag känner mig just nu ganska tillfreds med situation som den är just nu. Ibland kommer de jobbiga mörka tankarna, men jag försöker att att de just är tankar och att de måste tänkas.
Det som är jobbigt att tänka på inför den kommande behandlingen är slutresultatet. Vad det ska bli? Plus? Minus? Vilket är jobbigast? Just nu känns det som om både ock är jobbigt.
Därför behöver jag istället för ett stort mål ha många små delmål. Mitt första delmål uppnås om en vecka då jag tar min sista Provera-tablett. Delmål 2 är att få mensen efter cirka två till tre dagar. Längre än så tänker jag inte just nu. Orkar inte tänka på sprutor, ultraljud, flera sprutor, bilresa, incheckning på hotell, åka till kliniken, äggplock, ovisshet, återföring (förhoppningsvis), ruvartid med skräck. Nä orkar inte tänka på det just nu!
Den största oron just nu är om vi kommer få ut några ägg. Vid förra äggplocket fick vi bara ut ett ägg från sex äggblåsor. De tidigare gångerna har det också vara ungefär sex blåsor men då har resutlatet blivit fyra till fem ägg. Enligt läkaren kan det ibland hända att äggen tillbakabildas före äggplock och man vet inte varför det händer ibland.
Det får bara inte hända den här gången. Hoppas på att Menopur kan förhindra det.
För det måste gå bra den här gången. Jag vill ha den finaste julklapp som man kan få i år!
Det som är jobbigt att tänka på inför den kommande behandlingen är slutresultatet. Vad det ska bli? Plus? Minus? Vilket är jobbigast? Just nu känns det som om både ock är jobbigt.
Därför behöver jag istället för ett stort mål ha många små delmål. Mitt första delmål uppnås om en vecka då jag tar min sista Provera-tablett. Delmål 2 är att få mensen efter cirka två till tre dagar. Längre än så tänker jag inte just nu. Orkar inte tänka på sprutor, ultraljud, flera sprutor, bilresa, incheckning på hotell, åka till kliniken, äggplock, ovisshet, återföring (förhoppningsvis), ruvartid med skräck. Nä orkar inte tänka på det just nu!
Den största oron just nu är om vi kommer få ut några ägg. Vid förra äggplocket fick vi bara ut ett ägg från sex äggblåsor. De tidigare gångerna har det också vara ungefär sex blåsor men då har resutlatet blivit fyra till fem ägg. Enligt läkaren kan det ibland hända att äggen tillbakabildas före äggplock och man vet inte varför det händer ibland.
Det får bara inte hända den här gången. Hoppas på att Menopur kan förhindra det.
För det måste gå bra den här gången. Jag vill ha den finaste julklapp som man kan få i år!
fredag 2 mars 2012
Fredagskänsla
Oavsett hur många dagar man jobbat i veckan så är alltid fredagen något speciellt. Allra helst när man går från jobbet och inser att det då är två helt lediga dagar framför sig!
Idag lyckades jag dessutom gå hem i tid!
För att öka på fredagskänslan är nu ett helt gäng med värmeljus tända och om en stund blir det tacos. Jag är barnsligt förtjust i det. Ett måste till tacos är mannens egengjorda tzatsiki och min egengjorda guacamole. Inga äckliga färdigsåser här inte!!
Jag fortsätter att äta mina Provera (eller som vi kallar dom här hemma Proviva...). Jag känner inga biverkningar av dom än och vet inte om jag kommer få det heller i och för sig. Jag ska äta dom till och med nästa lördag och sedan hoppas jag att sprutstart blir i mitten av veckan därpå.
Vill önska er alla en trevlig helg!!
Idag lyckades jag dessutom gå hem i tid!
För att öka på fredagskänslan är nu ett helt gäng med värmeljus tända och om en stund blir det tacos. Jag är barnsligt förtjust i det. Ett måste till tacos är mannens egengjorda tzatsiki och min egengjorda guacamole. Inga äckliga färdigsåser här inte!!
Jag fortsätter att äta mina Provera (eller som vi kallar dom här hemma Proviva...). Jag känner inga biverkningar av dom än och vet inte om jag kommer få det heller i och för sig. Jag ska äta dom till och med nästa lördag och sedan hoppas jag att sprutstart blir i mitten av veckan därpå.
Vill önska er alla en trevlig helg!!
torsdag 1 mars 2012
Lite av varje
Igår fick jag veta att sidan där jag har min insamling kommer att läggas ner. De har redan stoppat inbetalningarna så det går inte längre att donera några pengar via den sidan. Därför vill jag återigen TACKA alla er som donerat pengar till insamlingen. Skulle det vara så att någon fortfarande vill donera pengar till våra ivf-försök få ni höra av er på min mejl: langtantillbarn@gmail.com så kan vi säkert lösa det på något sätt.
Fick en fråga från en anonym läsare: Har ni funderat på embryoadoption? Svaret är nej. Det är inga fel på vare sig mannens soldater eller mina ägg. Möjligtvis det jag tycker är ett problem är att jag inte får ut så många ägg varje gång, men ägg som blivit befruktade har toppkvalitet. Så möjligheten att bli gravid med embryoadoption är antagligen inte större än med mina egna embryon.
Idag när jag kom hem från en ganska stressig jobbdag med en timmes extratid satte jag igång med att baka rågbullar. Jag blev nästan lite förvånad själv faktiskt!!
I morgon är det fredag och andra Provera-tabletten ska tas.
Fick en fråga från en anonym läsare: Har ni funderat på embryoadoption? Svaret är nej. Det är inga fel på vare sig mannens soldater eller mina ägg. Möjligtvis det jag tycker är ett problem är att jag inte får ut så många ägg varje gång, men ägg som blivit befruktade har toppkvalitet. Så möjligheten att bli gravid med embryoadoption är antagligen inte större än med mina egna embryon.
Idag när jag kom hem från en ganska stressig jobbdag med en timmes extratid satte jag igång med att baka rågbullar. Jag blev nästan lite förvånad själv faktiskt!!
I morgon är det fredag och andra Provera-tabletten ska tas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)