onsdag 21 september 2011

Oro, oro och oro

Idag har varit en fruktansvärd dag. Ännu värre blev den på eftermiddan när jag var på toaletten och jag återigen såg rödfärgat på pappret. Den här gången var det inte klarrött utan mer rosa, som om blodet är utspätt. Jag försökte vara cool (hur lätt är det??) och tänka att det är rester sedan gårdagens blödning. Läkaren kunde ju igår se att det fanns lite rester kvar och jag hoppas nu att det bara är det som kom ut. Nu när jag senast var på toa var det ingenting alls på pappret.

Jag visste det redan innan jag blev gravid den här gången. Att den här graviditeten skulle bli extremt jobbig och psykiskt påfrestande. Det hade den varit även om blodet hållit sig bort. Nu när det spökar är det ännu värre.

Ena stunden är jag inställd på "detta kommer inte gå" och andra stunden försöker jag tänka "många blöder i tidig graviditet". En första tanken är lättare att tänka, men det är också då tårarna och oron kommer.

Pratade med min distansläkare idag angående mina blodförtunnande mediciner igen. Nu ska jag ha uppehåll med Trombyl en vecka och fortsätta med Innohep. Sköterskan sa också att om jag fortfarande blöder om en vecka kan vi få komma på en tidigare kontroll. Funderar på att be om det i alla fall. Att vänta i 13 dagar till känns just nu som en evighet. Någon gång nästa vecka skulle kännas mer inom räckhåll...

11 kommentarer:

  1. Åh, vad jag önskar att du slapp all den här oron! :-(
    Kramar i mängder!

    SvaraRadera
  2. Jobbigt att du ska kämpa så, men snart blir det bättre! Vet en tjej som blödde tom vecka 17 och då mkt men bebisen mådde bra hela tiden! Sedan har du tagit mkt blodförtunnande som gör att du blir mer lättblödande oxå! Tänker på er! Kram

    SvaraRadera
  3. Skitblod och skitoro!! Hoppas du får komma in redan nästa vecka!

    SvaraRadera
  4. Om du pratar med dom kan du säkert få komma innan det utsatta datumet.
    Ska hålla tummarna för att du får se snöis hjärta picka då.

    SvaraRadera
  5. Få ett tidigare VUL så att du kanske kan lugna dig lite! usch, den där oron är skitjobbig, önskar du kunde slippa den! Men som du skrev innan så är det ju bra att det inte gör ont i alla fall!

    Tack för din kommentar inne hos mig:)

    kramar

    SvaraRadera
  6. Ja uhh för missfallsoro... Men tror fortfarande att detta kommer gå bra, man kan ha så mycket panikartade symtom. Tänk vad mycket som händer i din livmoder just nu och så mycket blod som strömmar omkring. Vore ju nästan konstigt då om man inte har någon liten blödning alls! Fast hellre kräkas upp hela magen ut och in än en droppe blod...
    Tycker bara att det är så synd att du ska behöva va rädd!
    Ta hand om dig.
    Kram Lo

    SvaraRadera
  7. Jag förstår att du är orolig men jag blödde genom hela graviditeten och började runt vecka 8. Nu har jag en frisk son på 9 månader :) lycka till!

    SvaraRadera
  8. Ååh jag förstår dig så! Jag blödde också i början av min graviditet och kom ihåg vad hemskt de var. Fick komma in på ett UL och då så såg dom ett litet litet hjärta slå. Och nu ett år senare sitter jag här med min dotter. Jag tycker du ska be om ett till kontroll, så du slipper gå runt med massa oro och funderingar. Men du ska se att de tickar ett litet hjärta där!:)

    SvaraRadera
  9. Självklart tycker jag att du ska be att få komma på ett tidigare vul/ul. Man mår sjukt dåligt av att gå runt och oroa sig och oron fins där vare sig man vill eller inte. Och med blod och rosa flytningar så blir man ju inte lugnare!
    Jag hoppas så att allt är med lilla snöis och att dom tar din oro på allvar och låter dig komma en vecka tidigare!
    Kramar

    SvaraRadera
  10. Jag blödde också en del under min graviditet. En gång så mycket att jag var helt säker på att jag hade fått missfall. Resultatet av den graviditeten ligger just nu och sover på ett fårskinn. Jag håller alla tummar jag har för att du skall få ett liknande resultat.

    SvaraRadera