Fortsatt sjukskrivning

Idag har jag pratat med vår läkare på förlossningen. Det var hon vi träffade direkt efter ultraljudet och som då var en klippa i allt vårt kaos.
När vi var hos kuratorn igår bad vi henne be läkaren ringa upp eftersom sjukskrivningen tar slut på söndag.
När jag hör hennes röst blir jag lugn, harmonisk och trygg. Jag vet inte vad det är som gör att jag känner så. Kanske för att hon verkligen var empatisk och mänsklig timmarna efter rutinultraljudet då jag var nere i det mörkaste av mörka hål. Hon gjorde den stunden lite tryggare och lite ljusare genom att bara existera.

Hon frågade lite hur jag mådde och jag berättade om att jag kände mig mer låg nu än tidigare. Egentligen skulle jag påbörjat min semester på måndag och fyra veckor framåt, men jag känner inte att jag orkar med att ha någon semester. Nu har läkaren sjukskrivit mig tre veckor till vilket blir till den 10 juli.
Den 5 juli ska jag på efterkontroll hos henne och då kommer vi ha en lång lista med medicinska frågor till henne. Undrar om den halvtimme som hon avsatt räcker?