Som vanligt varje kväll lyser två ljus hos Dutt. Ikväll får jag säga godnatt till honom ensam då M börjat jobba igen. Första ensamma kvällen på länge. Ända sedan vi fick chockbeskedet på rutinultraljudet har vi haft ljus tända och sedan precis innan vi lägger oss har vi stått vid hans ultraljudsbild och tänkt, gråtit, pratat. Det har blivit som en ritual. Ikväll får jag göra ritualen själv.
Vi finns här.
SvaraRadera