tisdag 30 oktober 2012

Vecka 27 (26+0)

Graviditetsvecka 27 började med tillväxtultraljud. Idag visste jag med säkerhet att han levde innan vi åkte dit då jag på morgon fick ett par rejäla sparkar som även syntes utanpå tröjan.

Väl där visade det sig ganska snart att pojken ligger på pluskurvan för sin ålder och med ganska mycket. Vissa mått var så stora som de ska vara tre till fyra veckor senare in i graviditeten. Så han har lite att ta av ifall han framöver skulle växa lite långsammare. Nu var han så stor så det var svårt att få en helhetsbild av honom på ultraljudsskärmen...

Med på ultraljudet var även "vår" läkare och hon tycker att allt såg prima ut. Hon tyckte till och med att jag såg pigg ut... Jag själv känner mig tröttare än någonsin, men tänk vad lite smink kan göra ;-)

Jag frågade om min smärta under vänster bröst. Hon trodde att det är min hosta som gjort att det uppstått en spricka i revbenet. För att dämpa smärtan något kan jag använda smärtstillande gel för just nu gör detta ont så fort jag rör mig.

Planen framöver är ett nytt ultraljud om fyra veckor och då ska vi även diskutera vaginal förlossning vs kejsarsnitt.

Igår var vi på den första av tre föäldragruppsträffar. Det var vi och sex par till. Alla andra hade bf före oss, men det visste vi ju redan då vi valde den "tidigare" gruppen.  Det känns så konstigt att sitta där i gruppen som gravid. Herregud, händer det här verkligen, att vi sitter och lyssnar på barnmorskan som berättar om förlossningen, vad man behöver ha med sig i bb-väskan, hur det kan kännas när förlossningen startar och hur allt funderar på förlossningsavdelningen och bb-avdelningen.

Sakta men säkert börjar jag tro på att detta verkligen kommer gå hela vägen till ett levande barn!

12 kommentarer:

  1. Javisst är det en märklig känsla att sitta med i en föräldragrupp och lyssna på en barnmorska som berättar om hur det kommer att bli vid förlossningen, på bb osv. Men oavsett vad hon berättar så är man ändå så oförberedd på hur det faktiskt kommer att bli. Det är något man måste uppleva. Det ni har framför er nu är det största ni någonsin kommer att få vara med om och helt fantastiskt. Man glömmer aldrig sin förlossning och tiden på bb. Det bär man som kvinna med sig hela livet.

    SvaraRadera
  2. Grattis till vecka 27! Härligt att Lilleman sparkar rejält där inne!

    SvaraRadera
  3. Visst är det konstigt att det äntligen är VI som får gå på föräldrakurs, åka till Ullared och se bebiskläder hänga på tork jämte sina egna och stoppas i lådor...
    När ska vi förstå att det verkligen händer på riktigt?!?
    Många kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, när ska vi förstå? När de tar studenten kanske??

      Radera
  4. Hej Anna,

    Om du har några frågor om kejsarsnitt får du gärna fråga. Min son föddes med kejsarsnitt i v 38+6 då han låg i säte och inte gick att vända, trots 3 försök. Även om jag gärna hade velat föda vaginalt så har jag så gott som bara positiva saker att säga om snitt. Så, som sagt, undrar du nåt eller vill höra min förlossningshistoria så berättar jag gärna :)

    Är så glad för er skull!

    Kram Rebecca

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Rebecca!
      Skicka gärna ett mejl till langtantillbarn@gmail.com så kan jag ställa lite frågor den vägen istället för här.

      Radera
  5. Det är så himla roligt att läsa din blogg varje dag. Jag tror verkligen att det kommer gå bra allting och att ni om några månader får träffa er livs levande lilla son. :)

    SvaraRadera
  6. Man bliver jo bare så glad :D

    SvaraRadera
  7. Det är magiskt på alla sätt när man väntar sin första barn och riktigt förstår man inte riktigt på det förrens kanske när man har lilla klimpen i famnen.

    Varför funderar du på KS?

    SvaraRadera
  8. Så underbart med sparkar och föräldragrupp Längtar oxo dit!

    kram ninna

    SvaraRadera
  9. Hej! Det var länge sen jag var inne här på bloggen. Vi var i IVF svängen samtidigt, och vi fick en dotter i Juni 2011. Nu hittade jag hit av en slump, och ser att ni lyckats på egen hand!! Så underbara nyheter!! Stort grattis!

    Lite lustigt är det, för vi lyckades också på egen hand i våras (efter 7 transfers och 2MF innan vår dotter blev till) och vi väntar nummer 2 med samma BF som er!

    Vår tjej föddes med kjesarsnitt och jag svara gärna på frågor om du undrar över något.

    Kramar från Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul att ni också blivit gravida på egen hand.

      Jag såg din mejladress på din blogg så jag skickar några frågor till dig där de närmaste dagarna.

      Radera